Camellia sinensis



Historien om teets ursprung är till stor del höljd i dunkel och bygger på gamla skrönor och myter från Asien. Därför finns inga tillförlitliga bevis om hur, när och vem som först uppfann teet. Det finns en gammal legend som handlar om en indiske prins som efter att ha konverterat till buddismen på 500-talet reste från Indien till Kina. Under sin meditation blev han trött och därför slet han förgrymmad åt sig några blad och tuggade på dem. Han blev uppiggad av tebladen och kunde fortsätta meditera.
Carl von Linné namngav tebusken första gången 1737. I hans Species plantarum som publicerades 1753 fick den namnet Thea sinensis, ett namn som fortfarande används i viss utsträckning. Linné hade både positiva och negativa saker att säga om te.
 För länge sedan användes grönt te som ett läkemedel, men numera dricks det mest för att det är en god dryck. Det är sannolikt att grönt te kan bidra till att förebygga många sjukdomar som är vanliga i västvärlden. Vitt te har behandlats mycket lite och tebladen är i stort sett ofermenterade. Tebladen torkas på en på relativt låg temperatur efter att de har plockats, men de hettas inte upp som grönt te och därför kan tebladen bli lätt oxiderade.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Gudarnas dryck

20200202

Färg,färg och färg